Ett ganska (gissar jag) bortglömt band från 80-talet är Duran Duran.
Jag tycker Duran Duran var ett helt genialiskt band. Deras låtar kan kanske ibland låta enkla, men om man lyssnar på melodistämman är den alltid full av toner som inte alls hör samman med tonarten låten går i. Och ganska ofta är det rätt komplexa blandningar av instrument- och sångslingor. Och om man lyssnar på bas-spelet i tex ”Rio” blir man lyrisk.
Jag var och såg dem i Stockholm en gång, och det var en jäkligt bra konsert. Alla spelade för fullt, gav järnet, och basisten gick runt och körde sina ibland helt otroliga basgångar lite i sin egen värld. Lyssna på ”Rio” och ”New Religion”!